Expertgrupp för ökad jämställdhet i högskolan utsedd

Regeringen har i dag fattat beslut om de ledamöter som kommer att ingå i Helene Hellmark Knutssons nationella expertgrupp för ökad jämställdhet i högskolan.

Följande personer förordnas att vara ledamöter i gruppen t.o.m. 31 december 2016:
Gustav Amberg – Vicerektor, KTH
Fredrik Bondestam – Fil. dr sociologi
Peter Grönberg – Vice President, Volvo Group Telematics & WirelessCar
Johanna Koljonen – Journalist
Agneta Stark – Docent
John Tumpane – Analytiker, Formas
Agnes Wold – Professor och överläkare
Seher Yilmaz – Ordförande Rättviseförmedlingen

Gruppen kommer dels att komma med idéer och förslag inför nästa stora forskningsproposition som ska läggas hösten 2016. Dels kommer den i slutet av 2016 att avrapportera sina huvudslutsatser för ökad jämställdhet i högskolan.

Läs mer på regeringen.se >

Hur hippt är crip?

Tips! Du kan lyssna på samtalet här.

Tvärvetenskapliga seminarieserien anordnar forskar- och aktivistsamtalet “Hur hippt är crip? Samtal om crip-teori och kritiska perspektiv på funktionalitet och funktionsfullkomlighet i forskning och aktivism”. 

Deltar i samtalet gör Christine Bylund, Don Kulick och Johanna Nyberg.

Var finns frågor om funktionalitet i genusforskning och annan kritisk forskning? Under 2000-talet började crip-teoretiska perspektiv som kritiskt granskar och utmanar normer och föreställningar om funktionalitet och funktionsfullkomliga kroppar att användas allt mer bland forskare och aktivister, både internationellt och i Sverige. På Stockholms universitet drevs under flera år lyttseminariet av forskare och aktivister intresserade av normer om funktionalitet och crip-teori (på svenska även miffo- eller lytt-teori). Queertidskriften Lambda nordica kom 2012 ut med ett specialnummer med temat crip theory. Men hur ser läget ut just nu – hur hippt är crip? I ett samtal mellan forskare och aktivister lyfter vi frågor om statusen för forskning om normativitet, funktionalitet, funktionsfullkomlighet och makt. Vad kan aktivism bidra med till detta forskningsfält? Vad behövs för framtiden? 

Christine Bylund är normkritisk metodutvecklare knuten till den svenska Independent Living-rörelsen, skribent och masterstudent i genusvetenskap med inriktning på kritiska funktionalitetsstudier och makt.

Don Kulick är professor i socialantropologi vid University of Chicago. Han och historikern Jens Rydström har nyss kommit ut med boken Loneliness and Its Opposite: sex, disability and the ethics of engagement (Duke University Press). Boken handlar om hur vuxna med funktionsnedsättningar i Sverige aktivt hindras från att förstå och uppleva sin sexualitet, medan i Danmark får vuxna med funktionsnedsättningar hjälp och stöd vad gäller sexualitet.

Johanna Nyberg är master i genusvetenskap och arbetar dels som omsorgsassistent på en daglig verksamhet för personer med kognitiva funktionsvariationer och dels som projektmedarbetare på RFSLs Funkisprojektet.

Samtalet leds av Linn Sandberg medlem i styrelsen för Forum för feministisk forskning, fil dr. i genusvetenskap och som för närvarande forskar om Alzheimers sjukdom, genus och sexualitet.

Tid och plats:
Stockholms universitet, sal D4110 (korridoren mellan hus D och E)
13 maj kl 17.00–19.00 – Seminariet är gratis och öppet för alla!

Här hittar du eventet på Facebook!

Tips! Du kan lyssna på samtalet här.

 

Vilka röster och kroppar får plats inom akademin?

Välkomna till ett samtal om kroppar, kunskapsproduktion och motstånd inom akademin!

Forum för feministisk forskning ordnar panelsamtal om ojämlikhet inom akademin. Vi lyfter frågan om vem som får och kan ta plats, med specifikt fokus på villkor, röster och kroppar. Forum för feministisk forskning har tidigare lyft frågan om rasifiering. I detta samtal vill vi bredda perspektiven och ha med frågor om funktion, den sjuka kroppen och transerfarenhet. Panelen innehåller personer på olika nivåer i det akademiska systemet då maktaspekter påverkar möjligheterna att avancera i akademin.

Deltar i panelen gör Christine Bylund, funkisaktivist och metodutvecklare på STIL, Fataneh Farahani, docent i etnologi som skrivit om vilka kroppar som känner sig hemma i akademiska rum, Elias Svedberg, masterstudent i genusvetenskap med transerfarenhet. Moderator är Daphne Arbouz, doktorand i pedagogik och aktiv i ARA (Antirasistiska Akademin).

Om du vill bidra med frågor eller funderingar till panelsamtalet får du gärna kommentera i vårt event på Facebook!

Tid och plats:
9 maj, ABF-huset
14.30-15.45 i Beskowsalen 

Evenemanget är en del av Feministiskt forum, mer info hittar du här.

Tvärvetenskapliga seminarieserien tillbaka med ”Berättelser om Breivik”

Äntligen är det dags för Forums tvärvetenskapliga seminarium igen!

Den 13 april besöker Mia Eriksson, doktorand i genusvetenskap vid Göteborgs universitet, Forums seminarieserie för att presentera utifrån sin pågående avhandling ”Berättelser om Breivik: Konstruktioner av maskulinitet, sexualitet, vithet och ålder i begripliggörandet av den norska terroristen”.  

Inom ramen för sitt avhandlingsprojekt undersöker Mia Eriksson ett antal böcker och artiklar som söker förstå och förklara Anders Behring Breiviks agerande den 22 juli 2011. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur Breivik berättas om. I materialet som undersöks begripliggörs Breivik som någon som misslyckas med att leva upp till de förväntningar som placeras på den norska, vita, maskulina, heterosexuella och vuxna kroppen. I texterna reproduceras en västerländsk liberal förståelse av det ”hela subjektet” och den ”autonoma individen”, vilket leder till att våldet den 22 juli ses som ett resultat av individens oförmåga att ”bli ett helt subjekt”, ofta uttryckt i termer av en ambivalent sexualitet, feminin maskulinitet, barnslighet, ”onorskhet”, omänsklighet och avsaknad av en identitet.

Vid seminariet kommer Mia Eriksson att presentera de huvudsakliga resonemangen i avhandlingen och ta upp exempel på hur maskulinitet, sexualitet, vithet och ålder konstrueras i materialet. Dessutom kommer Mia diskutera vad feministiska teorier och metoder kan erbjuda den här typen av analyser och material samt vad den här typen av analyser kan tillföra feministiska teorier och kunskaper.

Seminariet hålls den 13 april kl.17.00-19.00 i rum 4110, som ligger på plan 4 i gången mellan hus D och hus E på Stockholms universitet. Seminariet är öppet för alla intresserade, varmt välkomna!

Prövning av personlig assistans är en feministisk fråga

Vem har rätt och möjlighet att samtycka? Inför 8 mars skriver Forums styrelseledamot Christine Bylund om att feministiska diskussioner om samtycke också måste inbegripa erfarenheter från personer med behov av personlig assistans. Det samtyckesbrott som utövas mot personer med behov av assistans är statligt understött. Den feministiska rörelsen måste bredda sin ansats, skriver Christine Bylund, Forum för feministisk forskning.

Vad är samtycke? Två parter som gemensamt kommit överens om att de båda vill göra något och sedan gör det.

Vad är personlig integritet? Möjligheten att kunna svara: nej. Vissa saker är privata. Vissa saker har andra inte med att göra. Någonstans går gränsen. Man ställer inte vilka frågor som helst.

Frågor om samtycke är centrala inom den feministiska rörelsen. För att uppnå verklig jämställdhet måste varje person, oavsett kön, ha rätt och möjlighet att kunna ge sitt samtycke till vad som händer med hens kropp. Den personliga integriteten och kroppsliga gränser måste respekteras och får inte överskridas på grund av föreställningar om kön eller sexualitet.

Detta är tyvärr inte fallet i dag. Därför fortgår den feministiska kampen. För allas rätt att kunna svara ja eller nej och få sina svar respekterade.

För en person med behov av personlig assistans i dagens Sverige är samtycke och integritet två begrepp som knappt går att föreställa sig i praktiken. Att kunna svara nej. Att inte behöva svara på fråga efter fråga om vilka kläder man har på sig, hur lång tid det tar när man går på toaletten, hur ofta man duschar och hur man duschar.

Läs hela artikeln hos Dagens Arena >

Varför ville du dö Samir?

Vi vill tipsa alla att läsa en ny text av Evin Ismail, styrelseledamot i Forum. Texten handlar om Samir som valde att ansluta sig till IS. 

När Evin Ismail intervjuade Samir var han en vanlig kille från en förort nära den hon själv växte upp i. Sedan blev han IS-terrorist. ”Min uppgift är att beskriva och mänskliggöra den som vill förgöra mig”, skriver hon i ett porträtt av Samir som dog i Syrien.

Det har gått ett tag sedan jag träffade Samir men inspelningarna där jag intervjuar honom om hans liv finns ännu kvar. En dag nås jag av beskedet om att Samir dog som IS-krigare i Syrien. Jag tar fram diktafonen och lyssnar igenom timmar av samtal med hopp om att få svar på den fråga som inte lämnar mig:

Varför ville en ung svenskfödd kille dö på ett slagfält i Syrien?

Samir föddes och växte upp i en svensk förort inte långt ifrån där jag själv växte upp. Förorten där jag föddes och växte upp sägs vara den förort i Sverige som majoriteten av de svenska IS-krigarna kommer ifrån. Jag är jämnårig med många av dem.

Enligt Säkerhetspolisen är ungefär 300 unga svenska killar i Syrien för att kriga med IS, antalet ökar, man ser inga tecken på att fenomenet på något sätt avtar. Det är även en del av ett europeiskt mönster där man antar att flera tusen unga killar från Europas förorter har valt att ta sig till Syrien för att kriga med IS.

Läs hela texten i Dagens Arena >

66 avhandlingar med genusinriktning 2014

 Listan över avhandlingar med genusperspektiv publicerade 2014 är här, den ger en bra överskikt på den aktuella genusforskningens inriktningar och spridning. Varje år gör Feministiskt Perspektiv en sammanställning för att göra det lättare att se förändringar i trender och frågeställningar över tid.

Kolla in hela listan hos Feministiskt Perspektiv >

Vita kroppar migrerar också

Migranter har blivit ett kodnamn för “icke-vita”. Det synliggörs i Catrin Lundströms forskning om transnationell migration där hon studerar svenska kvinnor som av olika anledningar flyttat och bosatt sig i andra länder. Christin Sandberg har intervjuat henne om relationen mellan kön, vithet och globala omsorgs- och migrationskedjor.

– Jag ville studera svenskhet och de föreställningar som kopplas till svenskhet utanför den nationella kontexten, men ganska snart blev det en studie om migration och dess kopplingar till genus och vithet, för det – särskilt vithet – var så osynligt i migrationsforskningen, säger Catrin Lundström.

Genom att studera vithet, migration och genus hos kroppar i olika kontexter får Catrin Lundström fram nyanser av vithet och synliggör maktrelationer som uppstår i en transnationell miljö.

Hon menar att den vita migranten i princip inte finns – vit och migrant kopplas sällan ihop.

När boken kom fick hon mothugg just mot att ha kopplat samman vit och migrant. Många i forskarvärlden menade att hon borde ha kallat dem något annat, till exempel mobila, eller rörliga, grupper.

Det tycker Catrin Lundström visar att det finns en på förhand etablerad syn på vad bra och dålig migration är. Hon citerar forskaren Stephen Castles: ”Migration är dåligt och mobilitet är bra.” Men även ras var ganska osynligt i migrationsforskningen, menar Lundström.

Läs hela texten som finns upplåst på Feministiskt Perspektiv >

Kvinnoregistret användes i forskning

Som en del i Ekots avslöjande om polisens kvinnoregister har det visat sig att Henrik Belfrage, professor som försvarat registret i en debattartikel, själv haft tillgång till materialet i sin forskning utan att låta saken etikprövas. Jenny Westerstrand konstaterar i ett uppföljande inlägg att avslöjandet illustrerar den kantring som skett inom våldsforskningen efter attackerna mot Slagen dam.

I går kunde den som lyssnade på radio höra professor Henrik Belfrage intervjuas om sin icke etikprövade forskning på det sannolikt olagliga registret över våldsutsatta kvinnor. ”Det är så etiskt att vi inte behöver etikpröva det” meddelar han, och detta för att de ”använder vetenskapliga metoder och drar vetenskapliga slutsatser”.

– Jajjamensan! sa professorn. Vi var många som skrämdes av arrogansen i hans ton.

Innan nyheten kom ut att Belfrage och forskare och studenter från Mittuniversitetet använt polisens register över våldsutsatta kvinnor hann Belfrage också författa ett försvarstal för polisens agerande. Med högbröstat tonläge och med åkallande av läsarens ”common sens” ville han förklara för oss att impulsen att rygga för denna sorts mörka registerverksamhet är nys. ”Nu springer alla åt samma håll”, mästrar han registreringens kritiker.

Vad Belfrage inte sade ett knyst om i artikeln är att hans försvar handlade om hans eget forskningsmaterial. Att han talar om ett material han dragit stora växlar på i sin forskning. Först använder han alltså detta material utan att låta saken etikprövas. Sedan undanhåller han allmänheten den relation han som forskare har till materialet ifråga.

Läs hela artikeln hos Feministisk Perspektiv >

Läs också mer på SR:s temasida Kvinnoregistret >