Forskningens frihet är en grundsten i att forskare fritt ska kunna välja forskningsområde, metod och att fritt kunna publicera forskningsresultat. Formellt finns tydliga förfarande för transparent rekrytering och hur befordran till högre tjänster ska gå till. Men forskares arbetssituation kringgärdas av en mängd strukturella hinder som slår både mot individer och mot särskilda forskningsfält. Det kan handla om förekomsten av arbetstillfällen, normer kring arbetsprestation, den verkliga arbetsbördan och arbetsmiljön.
Den 26 oktober arrangerade Forum för feministisk forskning tillsammans med Genusakademin ett panelsamtal om genusforskning, bedömningssystem och vetenskapens värde vid Genusakademin årliga konferens på Stockholms universitet (SU).
Hur bedöms värdet av forskning och andra akademiska erfarenheter och uppgifter? Hur påverkar det möjligheten till befordran inom universitet? Vad anses meriterande för forskare i dagens meriteringssystem och vad får det för konsekvenser? Hur kan vi bidra till att förändra synen på hur kvalitet skapas? Hur kan vi bidra till diskussionen om bedömning av forskning och andra akademiska erfarenheter och uppgifter? Hur kan överenskommelser som CoARA komma att påverka bedömning av forskning och forskare? Det var frågor som stod på agendan.
Panelsamtalet inleddes med presentationen “Om rörelsen för att reformera nuvarande system för forskningsutvärdering och meritering” av Lissa Nordin som arbetar som analytiker vid Avdelningen för Analys och Policy, Formas.
Fanny Isaksson Lantto och Susanna Areschoug från Forum för feministisk forskning deltog. Liksom Ina Hallström (Genusakademins doktorandnätverk vid SU), Maria Bäckman (docent och universitetslektor i etnologi vid SU). Moderator för samtalet var Lena Gemzöe (professor i genusvetenskap vid SU).